Lagrådsremiss del 2

 3 Regeringens förslag:

Rektorn ska senast inom två månader från det att en nyanländ elev för första gången har tagits emot inom skolväsendet i någon av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan besluta om placering i en årskurs och i en undervisningsgrupp. Eleven ska placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Om den skolenhet där elevens kunskaper har bedömts inte anordnar den årskurs som eleven ska placeras i, får eleven omplaceras till en annan skolenhet. Motsvarande ska gälla i fråga om en elev som efter skolgång i Sverige har bott utomlands för att därefter återvända till Sverige för att återuppta sin skolgång här och vars kunskaper har bedömts. Beslut om årskursplacering och placering i undervisningsgrupp ska i fråga om en sådan elev fattas inom två månader från det att eleven på nytt har tagits emot i skolväsendet inom någon av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller same skolan. När det gäller en elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här i landet senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, och vars kunskaper har bedömts, ska beslut om i vilken undervisningsgrupp eleven ska placeras fattas inom två månader från det att eleven har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.

Mias reflektion:
Här ges det möjlighet för rektor att placera eleven i en förberedelseklass. En undran, kan förslaget andvändas så att man placerar eleven på en annan skolenhet bara för att man inte har en förberedelseklass? Jag hoppas att det inte är så utan att varje skola ska få möjligheter att ordna den undervisningen som den nyanlända eleven behöver.


4 Regeringens bedömning:
Det bör finnas möjlighet att under en begränsad tid omfördela undervisningstiden mellan olika ämnen till förmån för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk för elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.




Mias reflektion:
Nu finns möjlighet att satsa på svenska som andraspråk i kombination med skolspråket och bearbeta alla ämnesord. Hoppas ansvariga tar vara på den möjligheten. Satsning behövs också på studiehandledning så att eleven blir tvåspråkig och inte halvspråkig. 







 

Lagrådsremiss del 1

1 Regeringens förslag:

En definition av nyanländ ska införas i skollagen. Med nyanländ ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Uttrycket ”nyanlända ungdomar” ska användas i bestämmelserna om introduktionsprogrammet och språkintroduktion i gymnasieskolan. Även andra elever än nyanlända ska få gå språkintroduktion om det finns särskilda skäl.

Mias reflektion:
Lite knepigt med denna definition kommer en elev första augusti och ska börja skolan är den inte nyanländ men kommer en annan elev den första september så räknas den som nyanländ. Här kan det uppkomma situationer där augusti eleven kanske inte får den stöttning den behöver. Viss risk finns.  Hoppas verkligen att båda eleverna stöttas efter sina behov. 
   

2 Regeringens förslag:

Inom två månader från det att en nyanländ elev för första gången har tagits emot inom skolväsendet ska det göras en bedömning av hans eller hennes kunskaper, om mottagandet har skett i någon av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan och en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om en elev har varit bosatt utomlands och har påbörjat sin utbildning här i landet senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, ska en bedömning av hans eller hennes kunskaper göras, om det behövs. Bedömningen ska i så fall göras inom två månader från det att eleven har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Om en elev som efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här ska en bedömning av elevens kunskaper göras, om det behövs. I så fall ska bedömningen göras inom två månader från det att eleven på nytt har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Rektorn ska ansvara för att en elevs kunskaper bedöms i de fall det krävs enligt regleringen eller bedöms behövas. En bedömning av en elevs kunskaper ska – när det är fråga omnyanlända eller elever som återvänder till Sverige för att återuppta sin skolgång här – utgöra underlag för beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras i, hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. När det är fråga om en elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här i landet senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, ska bedömningen av elevens kunskaper utgöra underlag för beslut om vilken undervisningsgrupp eleven ska placeras i, hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om underlaget för bedömningen.

 Mias reflektion:
Mycket bra att göra en kartläggning över vad eleven redan kan när den anländer till Sverige. Man kan planera undervisningen efter detta. Att det är tillåtet att placera eleverna i grupper som passar dem är utmärkt. Eleven i centrum.
Frågor som uppstår:
Vem/vilka gör kartläggningen?
Tid för kartläggning?
Kostnader för kommunen?
Kompetensutveckling i att göra kartläggningar?
Kan en rektor ansvara för att detta blir gjort?

För att lyckats med detta förslaget behöver kommunen/staten skjuta till pengar.