Tänkvärt

Just nu har jag många små tankar som präglar min syn på flerspråkighet. Försöker samla dem i detta inlägg.

• Tar man ifrån en människa rätten att tala sitt modersmål, tar man ifrån henne identitet och självkänsla.
• Det går att lära sig saker på andra språk än svenska men det är lättare på ett språk man förstår.
• Använd alltid tolk i skolan så att föräldrarna får vara föräldrar och inte blir av med den rätten.
• Du kan inte mata någon som inte gapar

När jag träffar någon som inte kan prata svenska så bra måste jag  tänka att personen kanske är mycket välutbildad och det enda som jag kan bättre är svenska. Personen kanske är som Einstein mycket klok.

" Så länge de flerspråkiga eleverna inte behärskar undervisningsspråket kommer de att få sämre förutsättningar än enspråkiga elever som undervisas på det språk de är bäst på " (Thomas & Collier 1997,2002)

Språket är ett tankeredskap man förstår verkligheten och kan sätta ihop en oändligt massa delar till en helhet. Man
kan styra och planera med språket.
Lärandet måste vara lustfyllt och ha en mening.
När man undervisar måste man hela tiden försäkra sig om att förståelsen är ömsesidig. 





Små ord...
Frukta aldrig stora långa ord.
Stora långa ord står för små ting.
Stora ting har små namn.
Som liv och död, fred och krig.
Eller kväll, dag, natt, hopp, vän, hem.
Lär Dig att säga små ord när du vill något stort.
Det är svårt, men de säger det Du vill.
När Du inte vet vad du vill - säg stora ord.
Det lurar ofta smått folk.

Arthur Kudner, förläggare

Nihad Bunar

Var på en föreläsning med Nihad Bunar där han föreläste om Nyanlända elever.  Nihad är forskare och har skrivit flera avhandlingar.

Han redovisade olika former av organisationer som han stött på under sin forskning.
 

• Förberedelseklasser
• Direktinkludering
• Tvåspråkiga klasser
• Landningen (motagningsenhet) + FBK (eller ordinarie klasser)  + ordinarie klasser
• Nyanlända elever från hela kommunen samlas på en eller två skolor i separata klasser.
• Särskilda skolor för nyanlända
• Kombinationer av dessa generella modeller ( bland annat bussningar av elever)

Själv tyckte jag om en form där man delade upp undervisningen i olika nivåer. Eleverna var också medvetna om nivåerna och ungefärlig tid. Då kände de att de gick framåt och övergången till ordinarie klass blev inte så svår. Nivå 1 "nybörjarnivå" för dem med kort skolbakgrund och inga kunskaper i svenska (2-3 månader), Nivå 2 "mellan nivå" de läser alla ämnen i FBK och har klasstillhörighet (6-7 månader) och Nivå 3 "utslussningsnivå" (2-3 månader).De har mycket stöttning av studiehandledare och SVA-lärare under alla tre nivåerna. Stöttningen fortsätter även när de blivit utslussade. Denna form upplevde eleverna som mycket positiv.

Framgångsfaktorer eller vilken modell fungerar bäst?

• Eftersom nyanlända har olika bakgrund, eftersom kommunerna och skolorna har olika förutsättningar och eftersom skolorna ska utgå från elevernas individuella förutsättningar och behov anser Nihad inte att det finns en framgångsrik organisatorisk modell som kan tillämpas överallt. Det behövs således en flexibilitet i den lokala organisationen.
• Det behövs dock en tydlig övergripande nationell kommunal styrande struktur och regelverk som ser till att flexibiliteten inte legitimerar (avsiktligt eller oavsiktligt) bristande utveckling, social isolering och negligering av nyanländas utbildningsbehov.
• En grundförutsättning för ett sådant system ska kunna byggas upp och upprätthållas är att det görs i samverkan samt att ansvariga (huvudmän och rektorer) har kunskaper och förståelser för hur de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna fungerar, deras för- och nackdelar, vad man bör se upp med och liknande.
• Oavsett vilken organisatorisk modell skolan tillämpar är det viktigt att den är genomtänkt. att "alla" aktörer är med, att det finns resurser för att stötta de nyanlända eleverna pedagogiskt och socialt, att kunna följa upp deras utveckling samt att eleverna betraktas och behandlas utifrån individuella förutsättningar och behov.
• Om skolan använder någon av de fysiskt särskiljande modellerna då ska de vara uttryckligen tillfälliga till sin natur och det måste finnas en planering för elevernas vidareutbildning i de ordinarie skolformerna.

Internationellt påpekar många forskare att innehållet (det man erbjuder/kan erbjuda) är viktigare än formen (hur det organiseras). Eleverna måste bli stöttade till framgång.
När man går från FBK  till ordinarieklass är det mycket viktigt att stödet fortsätter och det planeras väl så att inga sprickor uppstår.  Utse gärna en fadder till eleven!

Litteracitet

Jag har läst "Litteracitet är makt- ett kritiskt perspektiv på skolan" av Qarin Franker och fått nya lärdomar. Litteracitet är ett omfattande begrepp som innebär något mer än bara kunna läsa och skriva. Begreppet innefattar aspekter på muntligt formellt språk, grundläggande färdigheter i matematik och att kunna använda sina läs- skriv- och räkne kunskaper praktiskt ( Barton 1994)

Att bara kunna avkoda bokstäver och ord utan att förstå innebörden är meningslöst. (detta händer när man läser på ett språk man inte förstår)

Bas litteracitet handlar om att kunna läsa och skriva en enkel text med känt innehåll.

Funktionell litteracitet är förmågan att använda läsning och skrivning i praktiska situationer i samhället.

Kritisk litteracitet är att kritiskt kunna granska språk och innehåll i texter för att se underförstådda budskap (Wignell 1996 Burns &Hood 1998)

Kullturel litteracitet betyder att en kulturell underförstådd kunskap krävs för att delta i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle.

Visuell litteracitet är att kunna tolka bilder och symboler. Kunna tolka bildernas kodade meddelanden och djupperspektiv.

I många länder ses litteraciteten som en gemensam och delad angelägenhet, kopplad till familjen snarare än till individen. Det behövs då bara att en i familjen kan läsa och skriva.

 Fel undervisning för dem som ej är litterata kan få deltagarna att uppleva att de går från kompetens till inkompetens (de klarar inget)

Framgångsrik undervisning

• en ömsesidig respekt och levande dialog
• meningsfullhet och användbarhet (innehållet, formen och material)
• allas delaktighet och medansvar i lärandeprocessen.

Det är en stor fördel att ha tillgång till en pedagog som pratar elevens modersmål.

Språktrappa

Jag har två underbara barnbarn på 5,5 år och 3,5 år och när jag lyssnar på dem observerar jag de olika stegen att lära sig ett språk. När mina egna barn var små hann man inte lägga märke till det på samma sätt.

 

 

Jag märker en del av dessa steg hos våra flerspråkiga elever och kan följa deras utveckling.

Under veckan var jag och lyssnade på Qarin Franker då hon pratade om nyanländas lärande och om analfabeter. Jag läser nu en avhandling som hon skrivit "att utveckla litteracitet i vuxen ålder - alfabetisering i en tvåspråkig kontext". Intressant då mitt uppdrag som förstelärare är att titta närmare på analfabeters lärande:

 



Solglasögon

Vem äger sanningen? När man arbetar med människor som kommer från olika kulturer gäller det att försöka förstå deras sätt att tänka. Det är inte säkert att det är vi svenskar som äger sanningen. Det gäller att ta på sig ett par solglasögon och se världen i ett annat ljus.

Vem har tolkningsrätt på tidsangivelsen?
En del av befolkningen Somalia tolkar klockan så här:
Klockan 06:00 på morgonen räknas som morgon och utgör därför ”noll”
Klockan 07:00 på morgonen räknas som första timmen och då säger man att klockan är ”ett”.
Klockan 10:00 blir alltså att klockan är ”fyra”.
Det innebär att när klockan är 12:00, så säger man att klockan är ”sex” osv.
Svårigheter kan uppstå när man ska bestämma en tid eller läsa ett schema.

Uppdraget som förstelärare just nu innebär att jag läser en bok som heter "En bra början- mottagande och introduktion av nyanlända elever" av Tore Otterup och Gilda Kästen-Ebeling och "ledarskap i klassrummet"