Nihad Bunar

Var på en föreläsning med Nihad Bunar där han föreläste om Nyanlända elever.  Nihad är forskare och har skrivit flera avhandlingar.

Han redovisade olika former av organisationer som han stött på under sin forskning.
 

• Förberedelseklasser
• Direktinkludering
• Tvåspråkiga klasser
• Landningen (motagningsenhet) + FBK (eller ordinarie klasser)  + ordinarie klasser
• Nyanlända elever från hela kommunen samlas på en eller två skolor i separata klasser.
• Särskilda skolor för nyanlända
• Kombinationer av dessa generella modeller ( bland annat bussningar av elever)

Själv tyckte jag om en form där man delade upp undervisningen i olika nivåer. Eleverna var också medvetna om nivåerna och ungefärlig tid. Då kände de att de gick framåt och övergången till ordinarie klass blev inte så svår. Nivå 1 "nybörjarnivå" för dem med kort skolbakgrund och inga kunskaper i svenska (2-3 månader), Nivå 2 "mellan nivå" de läser alla ämnen i FBK och har klasstillhörighet (6-7 månader) och Nivå 3 "utslussningsnivå" (2-3 månader).De har mycket stöttning av studiehandledare och SVA-lärare under alla tre nivåerna. Stöttningen fortsätter även när de blivit utslussade. Denna form upplevde eleverna som mycket positiv.

Framgångsfaktorer eller vilken modell fungerar bäst?

• Eftersom nyanlända har olika bakgrund, eftersom kommunerna och skolorna har olika förutsättningar och eftersom skolorna ska utgå från elevernas individuella förutsättningar och behov anser Nihad inte att det finns en framgångsrik organisatorisk modell som kan tillämpas överallt. Det behövs således en flexibilitet i den lokala organisationen.
• Det behövs dock en tydlig övergripande nationell kommunal styrande struktur och regelverk som ser till att flexibiliteten inte legitimerar (avsiktligt eller oavsiktligt) bristande utveckling, social isolering och negligering av nyanländas utbildningsbehov.
• En grundförutsättning för ett sådant system ska kunna byggas upp och upprätthållas är att det görs i samverkan samt att ansvariga (huvudmän och rektorer) har kunskaper och förståelser för hur de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna fungerar, deras för- och nackdelar, vad man bör se upp med och liknande.
• Oavsett vilken organisatorisk modell skolan tillämpar är det viktigt att den är genomtänkt. att "alla" aktörer är med, att det finns resurser för att stötta de nyanlända eleverna pedagogiskt och socialt, att kunna följa upp deras utveckling samt att eleverna betraktas och behandlas utifrån individuella förutsättningar och behov.
• Om skolan använder någon av de fysiskt särskiljande modellerna då ska de vara uttryckligen tillfälliga till sin natur och det måste finnas en planering för elevernas vidareutbildning i de ordinarie skolformerna.

Internationellt påpekar många forskare att innehållet (det man erbjuder/kan erbjuda) är viktigare än formen (hur det organiseras). Eleverna måste bli stöttade till framgång.
När man går från FBK  till ordinarieklass är det mycket viktigt att stödet fortsätter och det planeras väl så att inga sprickor uppstår.  Utse gärna en fadder till eleven!