Lagrådsremiss del 3

5 Regeringens förslag:
Den garanterade undervisningstiden inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska för dels en nyanländ elev, dels en elev som efter skolgång i Sverige har bott utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin skolgång här och vars kunskaper har bedömts, minst motsvara den undervisningstid som elever i samma årskurs har rätt till under den tid som återstår av utbildningen.

Mias reflektion:
Vad bra att man inte ska minska tiden för de nyanlända, snarare öka undervisningstiden. Nu finns chansen att gå fram snabbare i utbildningen. 



6 Regeringens förslag:

Rektorn ska få besluta att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Även en annan elev, som har varit bosatt utomlands och vars kunskaper har bedömts,ska under motsvarande förutsättningar få undervisas delvis i förberedelseklass. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet. En elev ska inte få ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år.

Mias reflektion:

Individanpassning, eleven ska få det stöd och de utmaningar som främjar dess utveckling. Det gäller att stämma av med jämna mellanrum så att man kan anpassa övergångar i olika ämnen

7 Regeringens bedömning:
Undervisning i förberedelseklass bör såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt.

Mias reflektion:
Mitt i och inte vid sidan av. Eleven måste känna tillhörighet med sin klass för att få det sociala samspelet att utvecklas. Till en början är det bra om eleven får trygghet i en liten grupp för att sedan våga sig ut på "djupare vatten"
  8 Regeringens förslag:

Bestämmelserna dels om utredning av behovet om särskilt stöd, dels om särskilt stöd, ska inte tillämpas om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever som har varit bosatta utomlands och vars kunskaper har bedömts.

Mias reflektion:

Härligt att de nyanlända inte ska räknas in i begreppet särskilt stöd, om det bara är språkkunskaperna i svenska som brister. Naturligtvis ska de nyanlända få särskilt stöd om de var i behov av det i sitt hemland på grund utav till exempel läs- och skrivsvårigheter.

Lagrådsremiss del 2

 3 Regeringens förslag:

Rektorn ska senast inom två månader från det att en nyanländ elev för första gången har tagits emot inom skolväsendet i någon av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan besluta om placering i en årskurs och i en undervisningsgrupp. Eleven ska placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Om den skolenhet där elevens kunskaper har bedömts inte anordnar den årskurs som eleven ska placeras i, får eleven omplaceras till en annan skolenhet. Motsvarande ska gälla i fråga om en elev som efter skolgång i Sverige har bott utomlands för att därefter återvända till Sverige för att återuppta sin skolgång här och vars kunskaper har bedömts. Beslut om årskursplacering och placering i undervisningsgrupp ska i fråga om en sådan elev fattas inom två månader från det att eleven på nytt har tagits emot i skolväsendet inom någon av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller same skolan. När det gäller en elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här i landet senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, och vars kunskaper har bedömts, ska beslut om i vilken undervisningsgrupp eleven ska placeras fattas inom två månader från det att eleven har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.

Mias reflektion:
Här ges det möjlighet för rektor att placera eleven i en förberedelseklass. En undran, kan förslaget andvändas så att man placerar eleven på en annan skolenhet bara för att man inte har en förberedelseklass? Jag hoppas att det inte är så utan att varje skola ska få möjligheter att ordna den undervisningen som den nyanlända eleven behöver.


4 Regeringens bedömning:
Det bör finnas möjlighet att under en begränsad tid omfördela undervisningstiden mellan olika ämnen till förmån för undervisning i svenska eller svenska som andraspråk för elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.




Mias reflektion:
Nu finns möjlighet att satsa på svenska som andraspråk i kombination med skolspråket och bearbeta alla ämnesord. Hoppas ansvariga tar vara på den möjligheten. Satsning behövs också på studiehandledning så att eleven blir tvåspråkig och inte halvspråkig. 







 

Lagrådsremiss del 1

1 Regeringens förslag:

En definition av nyanländ ska införas i skollagen. Med nyanländ ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år. En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Uttrycket ”nyanlända ungdomar” ska användas i bestämmelserna om introduktionsprogrammet och språkintroduktion i gymnasieskolan. Även andra elever än nyanlända ska få gå språkintroduktion om det finns särskilda skäl.

Mias reflektion:
Lite knepigt med denna definition kommer en elev första augusti och ska börja skolan är den inte nyanländ men kommer en annan elev den första september så räknas den som nyanländ. Här kan det uppkomma situationer där augusti eleven kanske inte får den stöttning den behöver. Viss risk finns.  Hoppas verkligen att båda eleverna stöttas efter sina behov. 
   

2 Regeringens förslag:

Inom två månader från det att en nyanländ elev för första gången har tagits emot inom skolväsendet ska det göras en bedömning av hans eller hennes kunskaper, om mottagandet har skett i någon av skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan och en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om en elev har varit bosatt utomlands och har påbörjat sin utbildning här i landet senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, ska en bedömning av hans eller hennes kunskaper göras, om det behövs. Bedömningen ska i så fall göras inom två månader från det att eleven har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Om en elev som efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här ska en bedömning av elevens kunskaper göras, om det behövs. I så fall ska bedömningen göras inom två månader från det att eleven på nytt har tagits emot i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Rektorn ska ansvara för att en elevs kunskaper bedöms i de fall det krävs enligt regleringen eller bedöms behövas. En bedömning av en elevs kunskaper ska – när det är fråga omnyanlända eller elever som återvänder till Sverige för att återuppta sin skolgång här – utgöra underlag för beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras i, hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. När det är fråga om en elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här i landet senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, ska bedömningen av elevens kunskaper utgöra underlag för beslut om vilken undervisningsgrupp eleven ska placeras i, hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om underlaget för bedömningen.

 Mias reflektion:
Mycket bra att göra en kartläggning över vad eleven redan kan när den anländer till Sverige. Man kan planera undervisningen efter detta. Att det är tillåtet att placera eleverna i grupper som passar dem är utmärkt. Eleven i centrum.
Frågor som uppstår:
Vem/vilka gör kartläggningen?
Tid för kartläggning?
Kostnader för kommunen?
Kompetensutveckling i att göra kartläggningar?
Kan en rektor ansvara för att detta blir gjort?

För att lyckats med detta förslaget behöver kommunen/staten skjuta till pengar.

Tänkvärt

Just nu har jag många små tankar som präglar min syn på flerspråkighet. Försöker samla dem i detta inlägg.

• Tar man ifrån en människa rätten att tala sitt modersmål, tar man ifrån henne identitet och självkänsla.
• Det går att lära sig saker på andra språk än svenska men det är lättare på ett språk man förstår.
• Använd alltid tolk i skolan så att föräldrarna får vara föräldrar och inte blir av med den rätten.
• Du kan inte mata någon som inte gapar

När jag träffar någon som inte kan prata svenska så bra måste jag  tänka att personen kanske är mycket välutbildad och det enda som jag kan bättre är svenska. Personen kanske är som Einstein mycket klok.

" Så länge de flerspråkiga eleverna inte behärskar undervisningsspråket kommer de att få sämre förutsättningar än enspråkiga elever som undervisas på det språk de är bäst på " (Thomas & Collier 1997,2002)

Språket är ett tankeredskap man förstår verkligheten och kan sätta ihop en oändligt massa delar till en helhet. Man
kan styra och planera med språket.
Lärandet måste vara lustfyllt och ha en mening.
När man undervisar måste man hela tiden försäkra sig om att förståelsen är ömsesidig. 





Små ord...
Frukta aldrig stora långa ord.
Stora långa ord står för små ting.
Stora ting har små namn.
Som liv och död, fred och krig.
Eller kväll, dag, natt, hopp, vän, hem.
Lär Dig att säga små ord när du vill något stort.
Det är svårt, men de säger det Du vill.
När Du inte vet vad du vill - säg stora ord.
Det lurar ofta smått folk.

Arthur Kudner, förläggare

Nihad Bunar

Var på en föreläsning med Nihad Bunar där han föreläste om Nyanlända elever.  Nihad är forskare och har skrivit flera avhandlingar.

Han redovisade olika former av organisationer som han stött på under sin forskning.
 

• Förberedelseklasser
• Direktinkludering
• Tvåspråkiga klasser
• Landningen (motagningsenhet) + FBK (eller ordinarie klasser)  + ordinarie klasser
• Nyanlända elever från hela kommunen samlas på en eller två skolor i separata klasser.
• Särskilda skolor för nyanlända
• Kombinationer av dessa generella modeller ( bland annat bussningar av elever)

Själv tyckte jag om en form där man delade upp undervisningen i olika nivåer. Eleverna var också medvetna om nivåerna och ungefärlig tid. Då kände de att de gick framåt och övergången till ordinarie klass blev inte så svår. Nivå 1 "nybörjarnivå" för dem med kort skolbakgrund och inga kunskaper i svenska (2-3 månader), Nivå 2 "mellan nivå" de läser alla ämnen i FBK och har klasstillhörighet (6-7 månader) och Nivå 3 "utslussningsnivå" (2-3 månader).De har mycket stöttning av studiehandledare och SVA-lärare under alla tre nivåerna. Stöttningen fortsätter även när de blivit utslussade. Denna form upplevde eleverna som mycket positiv.

Framgångsfaktorer eller vilken modell fungerar bäst?

• Eftersom nyanlända har olika bakgrund, eftersom kommunerna och skolorna har olika förutsättningar och eftersom skolorna ska utgå från elevernas individuella förutsättningar och behov anser Nihad inte att det finns en framgångsrik organisatorisk modell som kan tillämpas överallt. Det behövs således en flexibilitet i den lokala organisationen.
• Det behövs dock en tydlig övergripande nationell kommunal styrande struktur och regelverk som ser till att flexibiliteten inte legitimerar (avsiktligt eller oavsiktligt) bristande utveckling, social isolering och negligering av nyanländas utbildningsbehov.
• En grundförutsättning för ett sådant system ska kunna byggas upp och upprätthållas är att det görs i samverkan samt att ansvariga (huvudmän och rektorer) har kunskaper och förståelser för hur de olika organisatoriska och pedagogiska modellerna fungerar, deras för- och nackdelar, vad man bör se upp med och liknande.
• Oavsett vilken organisatorisk modell skolan tillämpar är det viktigt att den är genomtänkt. att "alla" aktörer är med, att det finns resurser för att stötta de nyanlända eleverna pedagogiskt och socialt, att kunna följa upp deras utveckling samt att eleverna betraktas och behandlas utifrån individuella förutsättningar och behov.
• Om skolan använder någon av de fysiskt särskiljande modellerna då ska de vara uttryckligen tillfälliga till sin natur och det måste finnas en planering för elevernas vidareutbildning i de ordinarie skolformerna.

Internationellt påpekar många forskare att innehållet (det man erbjuder/kan erbjuda) är viktigare än formen (hur det organiseras). Eleverna måste bli stöttade till framgång.
När man går från FBK  till ordinarieklass är det mycket viktigt att stödet fortsätter och det planeras väl så att inga sprickor uppstår.  Utse gärna en fadder till eleven!

Litteracitet

Jag har läst "Litteracitet är makt- ett kritiskt perspektiv på skolan" av Qarin Franker och fått nya lärdomar. Litteracitet är ett omfattande begrepp som innebär något mer än bara kunna läsa och skriva. Begreppet innefattar aspekter på muntligt formellt språk, grundläggande färdigheter i matematik och att kunna använda sina läs- skriv- och räkne kunskaper praktiskt ( Barton 1994)

Att bara kunna avkoda bokstäver och ord utan att förstå innebörden är meningslöst. (detta händer när man läser på ett språk man inte förstår)

Bas litteracitet handlar om att kunna läsa och skriva en enkel text med känt innehåll.

Funktionell litteracitet är förmågan att använda läsning och skrivning i praktiska situationer i samhället.

Kritisk litteracitet är att kritiskt kunna granska språk och innehåll i texter för att se underförstådda budskap (Wignell 1996 Burns &Hood 1998)

Kullturel litteracitet betyder att en kulturell underförstådd kunskap krävs för att delta i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle.

Visuell litteracitet är att kunna tolka bilder och symboler. Kunna tolka bildernas kodade meddelanden och djupperspektiv.

I många länder ses litteraciteten som en gemensam och delad angelägenhet, kopplad till familjen snarare än till individen. Det behövs då bara att en i familjen kan läsa och skriva.

 Fel undervisning för dem som ej är litterata kan få deltagarna att uppleva att de går från kompetens till inkompetens (de klarar inget)

Framgångsrik undervisning

• en ömsesidig respekt och levande dialog
• meningsfullhet och användbarhet (innehållet, formen och material)
• allas delaktighet och medansvar i lärandeprocessen.

Det är en stor fördel att ha tillgång till en pedagog som pratar elevens modersmål.

Språktrappa

Jag har två underbara barnbarn på 5,5 år och 3,5 år och när jag lyssnar på dem observerar jag de olika stegen att lära sig ett språk. När mina egna barn var små hann man inte lägga märke till det på samma sätt.

 

 

Jag märker en del av dessa steg hos våra flerspråkiga elever och kan följa deras utveckling.

Under veckan var jag och lyssnade på Qarin Franker då hon pratade om nyanländas lärande och om analfabeter. Jag läser nu en avhandling som hon skrivit "att utveckla litteracitet i vuxen ålder - alfabetisering i en tvåspråkig kontext". Intressant då mitt uppdrag som förstelärare är att titta närmare på analfabeters lärande:

 



Solglasögon

Vem äger sanningen? När man arbetar med människor som kommer från olika kulturer gäller det att försöka förstå deras sätt att tänka. Det är inte säkert att det är vi svenskar som äger sanningen. Det gäller att ta på sig ett par solglasögon och se världen i ett annat ljus.

Vem har tolkningsrätt på tidsangivelsen?
En del av befolkningen Somalia tolkar klockan så här:
Klockan 06:00 på morgonen räknas som morgon och utgör därför ”noll”
Klockan 07:00 på morgonen räknas som första timmen och då säger man att klockan är ”ett”.
Klockan 10:00 blir alltså att klockan är ”fyra”.
Det innebär att när klockan är 12:00, så säger man att klockan är ”sex” osv.
Svårigheter kan uppstå när man ska bestämma en tid eller läsa ett schema.

Uppdraget som förstelärare just nu innebär att jag läser en bok som heter "En bra början- mottagande och introduktion av nyanlända elever" av Tore Otterup och Gilda Kästen-Ebeling och "ledarskap i klassrummet"

Kartläggning

I veckan hade jag träff med engagerade och intresserade svenska som andraspråkslärare i kommunen. Fokus låg på kartläggning av flerspråkiga elever. Vi konstaterade att det är i ropet att prata om nyanlända men vem bryr sig om de andra flerspråkiga?
De nyanlända har ju sitt språk med sig och då är det lättare att lära sig andra språk. Elever som är födda här och som har föräldrar som inte pratar svenska/är analfabeter, hur väl utvecklar dessa elever sitt skolspråk? Här ligger vår utmaning.

Skolverket

Skolverket håller på att utarbeta ett kartläggningsmaterial för nyanlända samt ett bedömningsmaterial i svenska som andraspråk. Detta ska vara klart 1/1 2016.
materialet består av tre faser varav fas ett och två ska bli obligatoriska och genomföras inom 2 månader.

1. En typ av intervju
2. Ett material som kartlägger vilka kunskaper eleven har med sig. Undervisningen ska bygga på elevens kunskaper och erfarenheter.
3. En djupgående kartläggning i det ämne man önskar få kartlagt. Denna genomförs när eleven varit här ett tag eller slutar i förberedelsegrupp

Lejonet

Jag vill arbeta för en likvärdig skola i Mölndal då det gäller de flerspråkiga eleverna.

 

 När lejonet tittade på mig blev jag lite rädd, vi var ju så nära varandra. Jag undrade då om lejonet kände på samma sätt? Plötsligt möttes våra blickar och en förståelse uppstod ingen av oss var farlig. Jag tror att det är på samma sätt mellan människor innan man känner varandra och förstår varandras olikheter.

 

Första gången

Spännande att ha skapat sin först blogg .